Jag ligger i sängen och taggar för några timmars jobb, sen ska jag ta helg! Känns skönt att det flyter på med jobb, har i princip jobbat heltid sen i januari. Gööött! Fick sms av min chef från förra sommarn igår, om att hon räknar med mig uppe på glitter i sommar med! Galet glad tjej. Så sommarjobb är fixat och jag vet att sommaren kommer bli kanooooon. Nu är det bara det här med kurser och utbildningar som ska lösas, sen ska jag njuta av våren, solen, allt som är bra, livet. På riktigt.

Idag är en sån där dag då jag är trött på det här. Trött på det liv jag lever. Jag vill göra något nytt, något spännande, något jag brinner för. Jag har tröttnat på att inte veta från dag till dag om jag får jobba eller inte, har tröttnat på bajsblöjor och snoriga ungar. Samtidigt som jag älskar det, älskar de mysiga ungarna och gulliga kommentarer. Men är det vad jag vill göra framöver? Vill jag det här? Och om inte, vad fan vill jag? Mamma frågade om jag var "pepp" nyss när vi åt mat, och mitt svar blev "nej, jag vill bara sova idag". Lite så är det, jag vill sova tills jag slutar vara såhär trött, så vill jag vakna av ett samtal som säger att jag fått sommarjobbet jag vill ha, sen vill jag att framtiden ringer och berättar vad jag ska göra. Alla säger att man inte behöver bestämma sig nu, att man inte behöver veta vad man vill göra, för det finns tid. Ja, det finns tid. Jag behöver inte veta vid 19års ålder vad jag vill göra med mitt liv, jag behöver inte ha allt klart. Men det skulle vara så jävla skönt. Framför allt att brinna för något som man kan spinna vidare på. Slippa oroa sig, fundera och gå omkring med tankar hela tiden. Det tär på en, det gör mig helt slut. Jag älskar mitt liv, även om det är tråkigt och enformigt just nu. Men jag vill veta, vill gå vidare. Jag vill, jag vill, jag vill. Gr mig någonting nytt, ge mig inspiration, ge mig något att spinna vidare på. Ge mig sommar, sol och värme.

Vaknade precis av att väckarklockan skrek, bara upp och hoppa! Sista jobbdagen den här veckan ska klaras av. Ska vara på två olika ställen idag, så blir heldag även idag! Jag har jobbat heltid hela den här veckan och förra med nästan. Det blir fint när lönen kommer sen! Veckorna bara flyger förbi, fredag redan! Men jag klagar inte, är rätt nöjd med livet ändå faktiskt.

Helgen är slut. Den lugnaste helgen på år och dar. Jag har haft en riktig " va hemma hela tiden och göra ingenting" helg. Sjukt underskattat och precis vad jag behövde! Några promenader här och där, massa greys anathomy, lite kvalitetstid med mammi och sånt där smått och gott. Avslutade helgen med ett träningspass. Slutade med att jag fick kliva av passet tidigare för att jag fick så ont i min axel. Blir tokig!! Ska amputera bort hela skiten.. Jag ska till massören igen på onsdag, så får se vad hon säger eller om jag måste gå vidare med det. Jäkla skit är det iallafall! Imorgon börjar en ny vecka, och faktiskt så hoppas jag på lite ledighet så jag kan göra allt jag måste göra, som jag aldrig hinner göra för att jag jobbar! Godnatt!

Migrän och illamående. Härlig fredag! Jag har nördat greys anathomy hela dagen, att ha sett nästan en hel säsong på en dag är nördigt. Men helt okej!

Åh. Konstant trött, förevigt trött. Så känns det. Spelar ingen roll hur mycket jag sover. Börjar fundera på om jag har järnbrist igen.. När jag sa det till min far sa han att jag har väl alltid haft "hjärnbrist", ha ha. Humor på hög nivå! Veckan har varit och är fylld med jobb. Men det gör mig inget faktiskt. Pengarna gör mig mest mer taggad på att sätta mina och edijas planer i verket. Igår var det alla hjärtans dag, som jag spenderade med några av mina fina flickvänner. Vi åt gott och myste här hemma först, och sen tog vi oss bort till Söderköpings brunn och bubblade i några timmar. Bara prata, skratta och hade det sjukt bra. En riktigt fin kväll! Nu ska jag sova, som en gris. Imorgon står 9 timmars jobb på schemat! Here we go!

Jag har spenderat min kväll med världens underbaraste, finaste, fantastiska Edija.
Det finns ingen människa som jag beundrar så mycket som jag beundrar Edija. Hon är stark, självsäker, ärlig, självständig och står alltid upp för vad hon tror på. Samtidigt som hon är den mest omtänksammaste och mest lyhörda person jag någonsin mött. Ikväll när vi satt och pratade så sa Edija "Hanna, du har blivit så säker i dig själv, så självständig och stark. Du har vuxit något så otroligt som människa det senaste året. Jag är så stolt över dig." Det är så sant, så otroligt sant. Det värmde så otroligt mycket. Men jag hade aldrig varit den jag är idag om jag inte hade träffat Edija. Det låter klyschigt, men det är så otroligt sant. Hon har fått mig att värdesätta så mycket mer än vad jag gjorde förut, fått mig att vara stolt över den jag är, känna att jag duger som jag är, känna att jag har rätt att tycka och tänka som jag gör. Fått mig att bli stark i mig själv. Fått mig att se livet på ett annat sätt, se människor på ett annat sätt. Hon har lärt mig så otroligt mycket om livet. Jag älskar henne för att hon alltid lyssnar, alltid finns där, alltid är ärlig, alltid är äkta. För att hon alltid finns där och svarar på mina frågor, alltid lyssnar utan att döma, alltid tar mig för den jag är. Jag älskar henne för att hon alltid förstår mig, oftast utan att jag ens behöver förklara vad jag tänker eller menar. Jag älskar henne för att hon känner mig så väl. Jag älskar henne för alla gånger hon funnits där och torkat mina tårar, för alla gånger hon skrattat tillsammans med mig, för varje gång hon hjälpt mig ta ett beslut, för varje gång hon hjälpt mig upp när jag varit på botten. Jag kommer alltid vara evigt tacksam för allt hon gjort för mig de här snart fyra åren vi har känt varandra. Jag kommer alltid vara evigt tacksam för att hon har lärt mig så otroligt mycket om livet. Och om det är så att vi inte är vänner livet ut så kommer jag alltid vara evigt tacksam för att denna människa funnits i mitt liv och hjälpt mig på vägen till att bli den jag är idag. Det finns ingen som Edija Tankovic. Min fina vän. 

             
                          
     
                              
 

"Kanske har börjat få kläm på det här med framtiden, men bara kanske.. man hinner ju ändra sig femtioelva gånger till." - Så lyder min facebookstatus just nu. Efter att ha suttit och klurat några timmar så känner jag mig nu lite mer lättade, lite bättre till mods och lite mer taggad på framtiden faktiskt. Men man vet ju aldrig, jag kanske har ändrat mig om några dagar, veckor, månader. Men just nu känns det bra. Och jag har lite ideér! Så ska klura vidare, och söka lite olika, så får vi se till sommarn vart jag står! GÖTT!

Hela min säng luktar som du. Vilket gör att jag ser ut som ett spöke, någon som inte sovit ordentligt på flera dagar. Jag är trött. Vill egentligen bara ligga kvar i sängen hela dagen och inte göra någonting alls. Men har ju hört att det bara gör saken värre. Så lika bra att gå iväg och jobba några timmar! Igår skypade jag med min bror, min fina bror. Jag saknar honom. Och avundas honom. Och är stolt över honom! För övrigt så flyter livet på. Det måste det ju göra. Livet går ju vidare så det är ju bara att följa med.
Och du. Egentligen hade du aldrig mer behövt vara rädd..