A journey with me myself and I
Ibland när livet är för snällt, för bra och jag är så otroligt lycklig och mår bra, då kan jag ibland önska att något ska hända så jag blir ledsen, något som gör lite ont. Bara för att få känna något annat, bara få känna att allt faktiskt är på riktigt. Det är så sjukt overkligt. Men sen har jag börjat tänka att, nej fan, det är min tur nu. Det är så jävla mycket min tur att få må bra och vara lycklig rakt igenom. Att all skit och alla helvetesdagar har varit värt att gå igenom för att komma hit. Att alla gånger man gråtit, alla gånger man skrikit, alla gånger man blivit trampad på och nedtryckt av folk runt omkring, och faktiskt tillåtit det har lett mig hit jag är idag. Till idag, då jag är starkare än någonsin, vet vad jag behöver och förtjänar, vet att jag är bättre än att bli styrd och trampad på av andra. Till idag, då jag vet att jag är så jävla bra och jag förtjänar att vara lycklig.
Dream away
Livet går i tusen kilometer i timmen, som vanligt. Börjar vänja mig nu. Hemtentan är skriven och inskickad och jag tänkte "yes, långhelg utan att behöva plugga" för att sen inse att nej, det blir det inte för nästa kurs sätter igång nästa veck och börjar med ett litteraturseminarium, så fortsätt läs du Hanna. Tack! Livet som student.. Längtar väl till jul istället, för då ska jag fan vara ledig. På riktigt! Förövrigt fortsätter jag mina nätter med drömmar, men i natt var det en ganska mild dröm. Drömde att John och jag hade köpt två marsvin, så kom vi ut i köket en dag och dom hade fått barn, men ungen va jättestor så vi hade missat att det hade hänt för ganska länge sen. Och kände oss som jättehemska "föräldrar". Bra jobbat, tar det som ett tecken på att vi inte ska bli föräldrar nu, tack gud.
Ska snart gå upp ur sängen för att ta mig in till stan och träffa edija, myspys! Sen ska jag spendera em/kvällen med min andra halva Therese, vilket var SÅ länge sen. Längtar som en tok.
Im standing stronger then ever before
Jag kan inte sluta tycka att det är lite komiskt att 24 timmar efter att jag skrev förra inlägget så låg jag på sjukhus. Snacka om att livet tog mina ord på allvar.. Men nu mår jag bra igen! Livet rullar på och det känns som jag går på autopilot i veckorna och lever på riktigt på helgerna. Mår sjukt bra, avskyr hösten och drömmer stressdrömmar och mardrömmar varje natt. Förutom när jag sover med honom, så längtar mest dit hela tiden. Sjukt hur något kan vara så bra egentligen! Snart helg igen, då jag börjar leva och ska umgås med fina vänner hela helgen, längtar som en tok!
Att vara någons
"Du är min, bara min" sa han. Och jag svävar runt på rosa fluffiga moln, eller något annat lagom klyschigt, och bara mår så jävla bra. Jag nöp mig själv i armen härromdan till och med. För att det känns så overkligt bra. Jag skulle kunna skriva hur många meningar som helst om hur fin han är, hur bra han får mig att må och vad det är med honom som jag tycker om. Men jag behåller det för mig själv, i min lilla bubbla.
Vet ni en sak? Jag mår bättre och är lyckligare än vad jag någonsin varit, på riktigt. Livet är fint. Oftast när man säger så, så brukar livet komma och kasta omkull det. Men skit samma. Bring it on life. För just nu känner jag mig starkare än någonsin.
Och vet ni en sak till? Jag är så jävla värd det här.
Am I wrong, for thinking that we could be something for real
Igår skrevs tentan, och min fina långhelg började. Det firade jag med någon som gör mig glad. Överraskade med mat och sen drack vi vin och firade att den här vidrigt stressiga månaden äntligen är över. Min långhelg började med världens mysigaste kväll. I en famn som får mig att känna mig tryggare än vad jag gjort på länge. Jag vet inte när jag kände såhär sist. Sån lycka. Sån glädje. Det där pirrandet i magen. Det är så otroligt läskigt, men samtidigt så otroligt otroligt fint. Det är så sjukt allting egentligen, att den här fina människan har kommit in i mitt liv och tagit sig igenom alla mina murar på så kort tid. Det har aldrig känts så rätt att låta någon göra det, låta någon komma så nära. Det här är något bra. Något riktigt riktigt bra. Och förhoppningsvis början på något ännu bättre. Och om ni bara visste hur bra han får mig att må.
In bad times the people around you is the most important
Jag och stress är ingen bra kombo. Det funkar fram till en viss punkt och stoppar man det inte innan så kraschar jag. Totalt. Ner i mitt lilla helvete. Då minsta lilla grej blir ett stort hinder. Fan helvetes jävla skit. Pausar mitt liv de kommande dagarna för att få ordning på allt och pussla ihop mig själv. Brb livet, ge mig några dagar så är jag snart tillbaka!
I can always count on you, for sure
När det känns som om tiden bara springer iväg ifrån mig och jag har så mycket att göra och är så jävla stressad att jag helst skulle vilja lägga mig i en hög på golvet och gråta. Då, just dom stunderna, så är jag extra tacksam och glad över att jag har så fantastiska människor runt omkring mig. Igår hade vi världens mysigaste tjejkväll, Sofie är äntligen hemma från Norge och Isabella har fått sitt liv tillbaka. Vilket vi firade med att äta god mat, på Sofies vardagsrumsgolv. Där vi hade tänt massa ljus och lagt ut massa filtar. Där satt vi sen i, jag vet inte hur många timmar, och bara pratade, skrattade och pratade om hur glada vi är över att vi har varandra, och vad vi uppskattar och tycker om mest hos varandra. Låter kanske lite klyschigt. Men det var fan den mysigaste kvällen på så jävla länge! (Och jo Sofie, jag svär massor..)
När jag åkte hem från Sofie kände jag mig bara helt fylld med ny energi och en jäkla massa kärlek. Och jag är så himla glad över att dessa tjejer finns i mitt liv att jag blir helt tårögd när jag skriver det här! Utan er skulle jag nog ligga i en liten hög och bara gråta just nu..
Du kan bättre än såhär
Jag är helt jävla slut, så jag skulle kunna somna så fort jag sluter ögonen. OM det inte vore så att jag är så jävla förbannad. Mötte på en så patetisk jävlig människa ikväll. Och det fick liksom allt att rinna över. Jag gick själv ifrån johanna ner till resecentrum för att ta bussen hem. Avskyr att gå själv i mörkret på kvällarna. Går på helspänn och har nästan hjärtklappning. Väl nere på resecentrum möter jag ett gäng killar, som går i bredd så jag måste gå "igenom" dom för att komma förbi. Känner hur hjärtat dunkar ännu snabbare. När jag precis gått förbi dom och är påväg att andas ut för att ingenting hände känner jag en hand som smäller till mig på rumpan varpå resten av grabbarna skrattar och ropar massa. Vågar inte säga något. För feg. Och vem vet vad fan fem killar kan göra med en tjej om hon börjar käfta. Går och sätter mig på busshållplatsen och känner mig så jäkla ynklig och nästan förnedrad. En sån "liten" grej. Förbannad på mig själv för att jag inte reagerade, skällde ut killen eller vad fan som helst. Killarna kommer tillbaka och stannar en bit bort och står och härjar och är så himla "tuffa". Bussen kommer och jag går på. En av dom här killarna går på bussen, den här killen som några minuter tidigare slog mig på röven. Han kollar på mig, och vänder snabbt bort blicken. Ser ut som han skäms. Utan sina polare var han inte så jävla tuff. Och jag kände bara, jag hoppas du växer upp snart, skaffar dig vettigare vänner som inte hejar på dina dumma upptåg, lär dig respektera andra människor, lär dig vad som är rätt och fel. Va jag tycker synd om dig för att du är så liten och osäker, för att du inte hittat en vettig plats i livet. Lilla patetiska jävla människa.
when something ends, something else starts
Jag har börjat inse att sommaren börjar ta slut. Det har varit en så sjukt fin och fantastisk sommar. Jag vet inte om jag är redo för hösten än, mörker, regn och grått. Frågan är ju om jag någonsin är redo hösten? Det är ju inte min grej.. Men från och med imorgon så betyder hösten för min del skola. För om tjugofyra timmar har jag precis varit på upprop på universitetet där jag kommer spendera tre och ett halvt år framöver. Spänd, nervös, exalterad och lycklig på en och samma gång. Sjukt skönt att äntligen kommit på vad man vill göra, och framförallt att veta vad man gör framöver. Det blir nog kanon! Så någonstans långt där inne känns det ändå rätt okej att den här fina sommaren snart övergår i något som jag hoppas kommer bli en fin höst! Sommaren har bjudit på precis allt det där en perfekt sommar ska bjuda på. Resor, sena sommarkvällar, nattdopp, mysiga sommarkvällar med fantastiska vänner, sol. Grekland med Johanna, Oslo till fina Sofie, spontana roadtrips överallt och ingenstans. Efter en sommar som kommer vara svårslagen kommer en höst, även den fylld av fina planer. Det bästa med den här hösten kommer i alla fall vara att min saknade storebror kommer hem, och ska va hemma minst tre månader. Nedräkningen har faktiskt redan börjat, och nu är det bara femtiofem dagar kvar! Det känns nästan lite som att nu när sommaren nu tar slut och hösten börjar så avslutas ett kapitel och ett nytt startar. Och jag hoppas att det blir så jäkla bra, och det är jag rätt säker på att det blir.
Något gammalt, något nytt
Livet är ju rätt lustigt ändå. Komiskt. Men jävligt härligt. Reder ut och diskuterar med en människa man hatat i flera år, får svar och alla bitar faller på plats samtidigt som man då kan avsluta det gamla kapitlet helt. Skrattar åt att man sitter där, diskuterar just det här, med just den personen. Vem hade kunnat tro det? Ändrar bild på personer. Inser att magkänslan, den har fan alltid alltid rätt. Blir någon blandning av besviken/lättad/förbannad på en och samma gång, samtidigt som det egentligen bara gör att allt släpper. Allt gammalt har från och med i kväll lagts bakom mig. Och du ska ha tack.
In love with life
Jag mår så himla bra, så himla himla bra! Jag har verkligen haft världens bästa helg! I fredags fyllde jag år och blev väckt med frukost på sängen, hade en superfin dag och på kvällen kom mina fina tjejer hit och såg till att jag hade världens bästa födelsedag! Vi drog en utgång som innehöll allt en utgång ska innehålla och jag har skrattat ihjäl mig åt alla filmer i efterhand. Lördagen blev en bakisdag, och sen kom släkten hit och firade mig, fin kväll! Idag har jag njutit av det fina vädret, legat på altanen hela dagen, för att sedan flytta mig till therese pool. Perfekt helg faktiskt! Imorgon är min sista lediga dag innan två veckors jobb drar igång, ska njuta som fasen imorgon, sen börjar nedräkningen till nästa semester och greklandsresan!
The little things is the things that counts in the ens
Hemma igen efter några sjukt härliga dagar i Oslo! Jag och johanna tog tåget upp i lördags och gjorde oss hemmastadda hos Sofie. Det har varit så himla skönt att bara komma iväg, bott på hotell, fått hotellfrukost varje morgon, hängt på akers brygga och bara haft det braaaa! Har njutit som satan! Vi kom hem igårkväll och så bestämde jag och johanna att vi skulle ut, så det blev häng på Hugo innan jag fick åka hem och somna i min efterlängtade säng! Himla fina dagar, verkligen. Nu ligger jag nedkrupen i sängen, är en aning uppspelt men somnar när som helst. Om 5 minuter är det min födelsedag! Inte riktigt lika spännande som när man var liten, men lite speciell känsla är det ändå! Så nu ska jag sova så att det snabbare blir fredag, min födelsedag och firande med mina bästa tjejor!
Don't wake me up untill it's over
Sommar, på riktigt! Äntligen! Jag blir som en helt annan människa under våren/sommaren. Jag lever verkligen då, är tusen gånger gladare. Allt är lättare och jag har även tagit tag i allt som tyngt mig senaste tiden. Så nu är jag problemfri kan man väl säga och har bara en dag kvar till första semesterveckorna. En dag kvar till två veckors ledighet. 5 dagar kvar till jag åker till Norge. 11 dagar kvar tills jag fyller år. 30 dagar kvar till nästa semester. 31 dagar kvar till Grekland. Va jag njuter. Så mycket att se fram emot. Lär bli en för jävla fin sommar
so I let him go
Helg igen, välbehövligt skulle jag vilja säga! Började min helg med en riktigt mysig kväll tillsammans med mannen i mitt liv, Lasse. Vi lagade god mat och sen va vi på bio och såg Ego. Helt klart godkänd film! Helt klart godkänd kväll. Jag är så glad att jag har Lasse, och just igår var jag extra glad och tacksam för att hon finns i mitt liv. Bästa! Idag är det lördag, och jag har nu placerat mig i soffan för att invänta kvällens sällskap. Myspys!
another year has gone by
Ett nytt år, 2012 har blivit 2013. Jag vet inte hur man ska sammanfatta det här året, det känns som allt och ingenting har hänt. Det har gått så sjukt fort, det har liksom bara rusat förbi. Men under året har saker och ting fallit på plats, och jag har liksom hamnat på en plats i livet där jag är riktigt nöjd med tillvaron och vad som väntar mig. Jag har äntligen insett vad jag vill plugga, och är nästan hundra på att jag till hösten nu börjar plugga. SÅ skönt! Människor har kommit och gått ur mitt liv, precis som alltid. Men just nu känner jag att jag har de mest fantastiska människorna runt omkring mig, människor som gör mig så otroligt glad. Människor som gör mig glad oftare än vad de gör mig ledsen. Det känns som att de människorna jag har runt omkring mig nu är de människor som man kommer ha med sig hela livet, som alltid kommer att finnas där. Allt som allt har det varit ett riktigt jäkla bra år. Jag tror att 2013 kommer bli ett riktigt jäkla bra år också!
Tänk om jag ångrar mig, och sen ångrar mig igen
Jag har haft en fin helg. Men nu ligger jag nerbäddad i sängen med den där jäkla söndagsångesten på besök. Vad fan gör den här?! Gillart inte. Allt är upp och ner, bak och fram, ut och in. Jag har fötterna ner och huvudet upp. Så egentligen är det nog bara jag som är upp och ner, bak och fram och ut och in. Ända fram tills den här veckan har jg varit 100% säker på vad jag vill med mitt liv, men ändrade mig i tisdags. På något konstigt sätt. Vet inte vart det kom ifrån. Så nu står jag här igen, och har inte en jävla aning. Imorgon börjar jag skolan, och ska läsa en kurs jag måste ha för att få behörighet till ett program jag inte vill läsa längre. Jag är lite rörig. Men livet har sina goda stunder ändå.
You can never be to sure
Vilken fin dag jag haft idag faktiskt! Imorse gav jag mig ut på en löprunda och invigde mina nya skor, nu finns det inga ursäkter! Jag kände mig seg och lite nere, blir ju det av detta äckliga väder. Inte kul!! Jag vill ha sommar året om! Men sen åkte jag in till stan och mötte upp två fina brudar! Johanna och Sofie! Vi tog en liten fika på en sådär fyra timmar, vi har smidigt planer kan jag lova! Åh va det här kommer bli bra, längtar som satan!! Iih så kul att ha något att se fram emot nu när hösten är på gång! Förövrigt har jag gått från attvara supersäker på vilken utbildning jag skulle söka nästa år till att vara confused as hell! Men det är väl det fina med livet, att man aldrig kan vara riktigt säker?! Men även på det planet smids det nya planer minsann! Vi får se vart jag hamnar! Nu ska jag avsluta min fina dag och sova, imorgon är sista lediga dagen! Sen kör livet igång på riktigt! Men det blir nog bra det med! För jag gillar livet!
Jag drar åt det hållet som får mig att må bra
"Man ska lyssna på sitt hjärta och sin hjärna", så sant så. Åh, hösten närmar sig i rasande fart. Jag vet inte riktigt om jag är redo för det. Jag är nog inte det. Men det är väl bara ta ett djupt andetag och låta sig ryckas med, det blir väl bra på något sätt! En känsla av ovisshet. Usch fy och blä. Man får väl va glad att man har huvudet upp och fötterna ner som farmor skulle ha sagt. Jag har iallafall några lediga dagar framför mig då jag ska ta tag i saker och ting. Och njuta lite. Allt blir bra!
Every step that I take
Den här kvällen har jag spenderat med fina vänner inne i stan och skrattat mer än vad jag gjort på länge! Ikväll är en sån där kväll där man inte kan va annat än glad. Godnatt
Jag vet hur du ser ut i inga kläder
Jag har tagit mig igenom en lång dag på jobbet med alldeles för få timmars sömn i kroppen. Men det var det värt! Var och hämtade storebror på Arlanda sent igårkväll, därav tröttheten idag, men nu är han hemma hos oss i drygt två månader. Ska njuta som ett djur och ta vara på varje minut. Dagen på jobbet gick segt, inte mycket folk alls och man märker att sommaren börjar lida mot sitt slut. Jag har jobbat sista passet med Hanna idag, tråkigt tycker jag! Nu ligger jag nerkrupen i min säng och kan sova lugnt, för mamma har precis dödat den vidriga spindeln som satt på mitt fönster! Godnatt!
