Just nu känns livet så orättvist. Det händer så mycket hemska saker i världen, varje dag. Och man lägger inte ens märke till, eller lägger energi på att läsa om hälften av grejerna. Men när något händer i närheten av en själv, när något händer som drabbar människorna i ens omgivning, då är det en helt annan grej. Då blir allt mer påtagligt, och på riktigt. Just nu är en 20-årig kille försvunnen, och man har sökt efter honom i tre dagar utan någon större framgång. Jag känner honom inte, och har nog aldrig träffat honom. Men jag har folk i min omgivning som känner honom, några som har betytt och som betyder mycket för mig känner den här killen. Det är en plåga att höra och se hur dåligt de här människorna mår, hur de lider. Jag önskar att jag kunde göra något. Jag önskar att de här människorna slapp gå igenom vad de just nu går igenom. Jag önskar att alla människor slipper gå igenom såna här saker. Livet är så fruktansvärt jävla orättvist ibland. Eller ganska ofta. Många säger att "everything happens for a reason". Men va fan är det för mening med det här?