och jag kommer klara mig, så jävla bra, utan dig



Dina läppar, din hud, din lukt och dina ögon.
Så fort jag blundar, vad fan ska jag göra?
Jag som aldrig blir speciellt imponerad
nu ligger jag vaken vill bara ha mera.

Så vi hördes aldrig och det gör ingenting.
För jag skrattar mycket, har massor omkring mig.
Ett underbart liv och dem bästa av vänner.
Så vi hörs aldrig mer, det är bäst så.
För du var en av dom, du blev en av dom.
En av dom som inte platsar i mitt liv.

Det finns så mycket jag skulle vilja säga,
men du är inte värd mina ord.
Du är inte värd några tårar,
du är inte värd mina tankar.
Du förtjänar ingenting ifrån mig,
förutom möjligtvis en nominering för rollen du spelade.
För det gjorde du jävligt bra. Jag trodde dig.
1-0 till idioterna.


RSS 2.0