Everytime you change your mind, I follow

Det känns som om jag precis har klarat av den längsta måndagen någonsin. Lektion på lektion på lektion hela dageeen, typ inga raster känns det som. Sen när vi slutade vid halv fyra, var jag tvungen att sitta kvar i en och en halv timme i skolan för att jag skulle ha utvecklingsamtal vid fem. Hinner ju knappast åka hem i mellan, inte ens ner på stan. Så där satt jag alldeles ensam i skolan och pluggade. Helt knäpptyst, nästan ingen annan människa där, lite ensam kände man sig allt. Men dagen har faktiskt varit bra ändå, jojans kommentarer i mitt hjärta! haha, herregud alltså! Nu ska jag nog nörda lite oth och sova tidigt kanske. Vi får se.

PUSS

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0