and love is not a victory marsh

Värdelös skitdag, skulle jag vilja säga. Det känns inte som om vi har gjort ett skit i skolan, men vi har haft världens längsta och segaste dag. Tur att mina Johannor var där och lyste upp dagen med dåliga skämt, de är för härliga de tjejerna alltså. Förövrigt är jag trött som en gris, vilket har betyder att jag har varit galet lättirriterad och sur mest hela dagen. Nu är jag iallafall äntligen(!) hemma, tanken är att jag ska plugga lite samhäll och sen träffa Lovisa en stund. Så det är väl dags att sätta igång med pluggandet, kör barra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0