förlåt att jag aldrig sagt förlåt

Jag och Jacob har gått femtioelva vart runt stan och pratat om allt mellan himmel och jord. Tycker om att han får mig på så bra humör jämt. Det är fint! Nu skriker mor om att maten är klar, sen ska jag nog sova. Jag är trött! Ge mig lov.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0