Jag ligger nedkrupen i sängen och ska snart sova. Om tio minuter är det julafton, och jag är övertygad om att det kommer bli en sjukt fin och mysig dag. Men jag saknar min storebror. Första julen utan honom, och jag vet att det troligtvis kommer bli fler framöver, för att man blir äldre och egna familjer och blablabla. Men det är inte samma sak utan honom, och det är vid såna här tillfällen som saknaden blir extra påtaglig. När hela släkten samlas och man känner att det är någon som saknas.. Det är faktiskt lite sorgligt! Men vi får hoppas att han kan va med oss en stund på Skype iallafall, det är helt klart bättre än ingenting. Och jag beundrar honom fortfarande något enormt för att han följer sina drömmar och vågar. Han är fantastisk! God Jul storebror, jag saknar dig!