Jag kan inte sova. Gillar inte såna kvällar och nätter. Inatt va en sån natt, eller imorse. Vaknade vid tre och kunde inte somna om förrän halv sju. På grund av förkyldningen, men sen när man ligger vaken sådär så kan ju inte tankarna låta bli att snurra. Och jag kan fortfarande inte sluta förvånas över hur människor tänker och beter sig. Vet i fan om man någonsin slutar förvånas. Allt det här kanske hör till, för att se vilka som i slutänden verkligen är äkta. Och egentligen gör det ingenting, för jag vill inte ha oäkta, oärliga och elaka personer i mitt liv. Men kan inte låta bli att bli besviken på vägen ändå. För det är alltid personerna man aldrig kunde tro något elakt om som visar sig vara "the bad guy". Men som sagt, man ska aldrig sluta förvånas? Och det blir bättre i längden. Som min fina vän Edija brukar säga, alla människor människor du möter på i ditt liv har någon sorts roll, en uppgift att lära dig något om dig själv och livet. En del stannar och en del har bara en kort roll. Det är okej.