När det känns som om tiden bara springer iväg ifrån mig och jag har så mycket att göra och är så jävla stressad att jag helst skulle vilja lägga mig i en hög på golvet och gråta. Då, just dom stunderna, så är jag extra tacksam och glad över att jag har så fantastiska människor runt omkring mig. Igår hade vi världens mysigaste tjejkväll, Sofie är äntligen hemma från Norge och Isabella har fått sitt liv tillbaka. Vilket vi firade med att äta god mat, på Sofies vardagsrumsgolv. Där vi hade tänt massa ljus och lagt ut massa filtar. Där satt vi sen i, jag vet inte hur många timmar, och bara pratade, skrattade och pratade om hur glada vi är över att vi har varandra, och vad vi uppskattar och tycker om mest hos varandra. Låter kanske lite klyschigt. Men det var fan den mysigaste kvällen på så jävla länge! (Och jo Sofie, jag svär massor..)